Vad är spannmål?

De mogna frukter som kommer från de olika sädesslagen kallas med ett samlingsnamn för spannmål. Dessa används för livsmedel och till djurfoder och de vanligaste sädesslagen i Sverige är vete, havre, råg, korn och rågvete.

Spannmål är bra för hälsan och allra bäst är att välja fullkorn – då får man mer av fibrer och alla nyttiga vitaminer och mineraler finns kvar. Till vardags så talar man om att det är nyttigt för människan att äta spannmål men man kan också höra motsatsen, att man bör undvika dem. En del dieter rekommenderar att utesluta spannmålen helt, t.ex. LCHF och paleo, och detta beror på att spannmål – och baljväxter – innehåller antinutrienter. Antinutrienter, syntetiska eller naturliga substanser, som kan hämma, eller till och med motverka, upptagningen av näringsämnen ur kosten. Spannmål sägs också höja blodsockret.

I Sverige så framställs spannmål av EU-kvalitet och vi ställer höga krav på miljöarbete vilket gör att de svenska grödorna håller hög kvalitet. Med modern odlingsteknik så kan bönderna i Sverige leverera mellan fem och sex miljoner ton spannmål per år.

Från Sverige

Märkningen ”Från Sverige” talar om för oss att produkten är odlad, född, uppfödd, förädlad och förpackad samt kontrollerad i Sverige.

De olika sädesslagen

Vete är det vanligaste, och mest allsidiga, sädesslaget i Sverige. Tack vare att vetet i sin kärna har gluten så används det gärna vid bakning; gluten är elastiskt och gör att brödet jäser och blir mjukt och luftigt. Även pasta tillverkas av en vetesort, durumvete.

Korn är en av de äldsta kulturväxterna i Sverige och används idag främst vid framställning av djurfoder. Dock så kan det också användas vid tillverkning av öl och korngryn. Korngrynen klipps i mindre bitar och kan användas i gröt och bröd och kan även kokas likt ris.

Havre innehåller mer fett än de andra sädesslagen och innehåller inte gluten. Havre används främst för framställning av foder till nötkreatur och hästar men återfinns också i hälsoprodukter, havregryn och havredryck. Havre ger inte lika mycket pengar till den som odlar varför den minskar i popularitet bland dem som framställer.

Råg började vi att odla i Sverige under järnåldern och fram till 1930-talet så var det vårt viktigaste sädesslag för brödbak. Knäckebröd och mörkt, mjukt bröd har länge varit populärt i landet och till detta passar råg bra. Råg är också bra för den som vill ha mindre gluten i brödet men med mindre gluten så följer också ett bröd som inte är lika poröst som vetebröd.

Rågvete är en korsning mellan råg och vete och används främst till djurfoder.